Jollar till salu

Jollesegling – upplev segling i sin renaste form

Jollar är öppna segelbåtar som är utrustade med ett upphalbart centerbord eller ett löstagbart svärd, som ger upprätande moment och motverkar avdrift. På kryss seglas jollar oftast sportigt upprätt med hjälp av kroppsvikten – vid undanvind sätts på många jollar spinnaker, gennaker eller asymmetrisk spinnaker. På en jolle upplever du segelsportens fysiska, nästan atletiska sida. Visst finns det även de mer ”bekväma” turjollarna. Men när vinden tar tag och skummet yr ombord på en jolle upplever du segling i sin renaste form.

Vad är en jolle

Med jolle menar man i modernt språkbruk en öppen segelbåt utan kajuta,
vars rätande moment skapas av vattentrycket mot det förhållandevis breda båtskrovet och av besättningen som placerar sig i lovart. På jollar minskas avdriften av ett uppfällbart centerbord eller ett instickbart svärd.

En särskild form i språkbruket är köljollarna (t.ex. Kielzugvogel), som dock i de flesta regioner även kallas öppna kölbåtar.

Jollar delas in i tur- respektive vandrings- och kappseglingsjollar.

När kantrar en jolle

Jollar kräver i regel en sportslig insats av besättningen vid vindstyrkor från tre till fyra Beaufort. I infallande byar kan jollar kantra om besättningen är ouppmärksam eller för lätt. Om man t.ex. på kryss inte fyrar på skotet när det högre vindtrycket faller in på de hårt skotade seglen och därmed inte släpper ut trycket ur seglet, eller om besättningen inte hänger ut optimalt respektive personen i trapetsen inte väger tillräckligt, kränger jollen och kan kantra. Vid plötsligt avtagande vind kan en jolle även kantra åt lovart, om besättningen eller ensamseglaren inte reagerar snabbt nog med att flytta vikten mot båtens mitt.
Man skiljer mellan normal kantring (segel och mast ligger på vattnet) och totalkantring (masten pekar nedåt, svärdet uppåt).
Moderna jollar är oftast osänkbara och kan resas upp igen av besättningen på kort tid, utan att båten tar skada. Kom ihåg: ”Skiner solen på svärdet, gör seglaren något fel!”

Jolleklasser

Jollar delas in i jolleklasser, som i sin tur genom byggregler ser till att båtarna är direkt jämförbara med varandra vid kappseglingar. I Europa skiljer man mellan enmansjollar (t.ex. Laser, Finnjolle, Contender, Musto Skiff, Aero) och tvåmansjollar (t.ex. 420, 470, Zugvogel, Korsar, Flying Dutchman, 505, Pirat, Windy).

Skiff – den särskilt lätta jollen

Skiffar är särskilt lätta jollar som med relativt breda akterpartier och lätta byggmaterial konstruerats för tidig planingsförmåga. De första skiffarna fanns i Australien redan i slutet av 1800-talet. Liksom många andra högteknologiska kappseglingsjollar är även skiffarna oftast överriggade (de bär alltså proportionellt mer segelyta i förhållande till skrovets mått). På undanvind eller på rymliga kurser sätts storflikiga gennakrar på skiffar, vilket ger skiffarna fascinerande toppfarter.
Skiffar är framför allt i Australien en utbredd klass i olika storlekar. Särskilt populära är 14 Footer och 18 Footer (som seglas av tre personer). Internationellt blev jolletypen skiff känd genom användningen av 49er-skiffen vid de olympiska spelen (sedan 2008).