Kölbåtar till salu

Kölbåt eller kölyacht – vad menas med det?

Med kölyachter och/eller kölbåtar menar man i sjömansspråk en segelbåt eller segelyacht som har en ballastköl monterad på skrovets undersida. Denna köl ger viktstabilitet när yachten eller båten kränger på grund av den satta segelytan, beroende på vindstyrka och vindens infallsvinkel.

Kölbåtar eller kölyachter – definitionen.

Med kölyachter och/eller kölbåtar menas i sjömansspråk en segelbåt eller en segelyacht som har en ballastköl monterad på skrovets undersida. Kölen ger viktstabilitet när yachten eller båten kränger (lutar) på grund av den satta segelytan, beroende på vindstyrka och vindens infallsvinkel. Kölen skapar då en hydrodynamisk motvikt i lovart som ska förhindra att yachten eller båten kapsejsar. Dessutom minskar en köl – mer eller mindre effektivt beroende på kölform – segelyachtens avdrift vid bidevind.

Fördelarna med en köl?

De flesta kölar är konstruerade så att de vid en enkel kapsejsning – segel och mast i vattenytan – reser sig upp igen utan yttre hjälp (stå-upp-gubbe-effekten).
I hårt väder till havs och i hög sjö kan kölyachter ändå kapsejsa helt (båten vriden 180 grader, masten under vattnet, kölen pekar uppåt ovanför vattenytan). Om och efter hur lång tid den återupprätande effekten respektive det rätande momentet inträder beror på höjden på de inrullande vågorna och på kölkonstruktionen. På moderna havsyachter som IMOCA, vilka bland annat seglas jorden runt singlehanded och nonstop, genomförs därför kapsejsningstester. Yachterna bringas att kapsejsa med hjälp av en kran för att kontrollera om de reser sig igen utan yttre hjälp.
Att kapsejsa helt på öppet hav orsakar för det mesta svåra skador på yachter, såsom mastbrott eller trasiga segel, kan skada personer under däck allvarligt eller katapultera en icke säkrad däcksvakt överbord.

Kölformer som används inom båt- och yachtbyggnad i dag:

• Långköl: Sträcker sig horisontellt över nästan hela undervattenskroppens längd och blir vertikalt allt smalare tack vare sin hydrodynamiska form. Återfinns numera mest bara på klassiska yachter och repliker.

• Fenköl: Beteckningen «kort» syftar på kölens horisontella längd mot skrovet i förhållande till båtens längd. Den här varianten används på de flesta segelbåtar och segelyachter inom modernt båtbyggeri. Paradoxalt nog är kölfenorna på fenkölar oproportionerligt långa. Därmed ökar djupgåendet hos fenkölsbåtar oftast betydligt jämfört med långkölsbåtar.

• Kölsvärd: Ur en relativt kort kölfena kan ett svärd köras ut och in.

• Slagköl: Två fenkölar med korta kölfenor som är monterade på sidorna av båtskrovet. Används ofta i tidvattenvatten, eftersom yachten utan problem kan torrläggas på slagkölarna och då stå kvar i vågrätt läge.

• Sänkköl: Med hjälp av särskilda anordningar i yachten kan kölfenan lyftas upp i skrovet. Lämpar sig framför allt för yachter som transporteras ofta.

• Fällköl: Kölfenan kan fällas eller vikas upp under båtskrovet.

• Pendelköl: En oftast oproportionerligt lång kölfena med kölbomb lyfts åt sidan med hjälp av ett avancerat dragsystem. På så sätt kan båtens krängning minskas och den seglar rakare. Pendelkölar byggs nästan uteslutande in i havskappseglingsyachter. Deras upprätande moment uppskattas framför allt av shorthanded-besättningar (högst två personer ombord). När pendelkölen väl har svängts ut mot lovart måste den förstärkta avdrift som uppstår motverkas med extra svärd.

En utförlig definition av de kölartyper som används på Boat24 hittar du i vårt magasin: Kölartyper