Alla känner till Riva. Men den norditalienska motorbåtsstilen från de stora sjöarna har även gett upphov till andra namn som, åtminstone i södra Europa, inte är mindre lysande. Ett av dem är Colombo: sedan 1956 byggs det vid Comosjön eleganta runabouts och daycruisers där mahogny, glasfiber och italiensk design har ingått en anmärkningsvärt varaktig förening.
Läs merColombo motorbåtar
Mahogny möter glasfiber – italienska runabouts från Comosjön
Senaste erbjudandena
Alla annonserBåtkatalog
Aktuella fabriksnya båtar från Colombo
Nya båtar i katalogenDe populäraste båtmodellerna från Colombo
Colombo
Innehåll
Riva känner alla till. Men den norditalienska sjömotorbåtsstilen har frambringat fler namn som åtminstone i södra Europa inte är mindre lysande. Ett av dem är Colombo: sedan 1956 byggs eleganta runabouts och daycruisers vid Comosjön, där mahogny, glasfiber och italiensk design har ingått en anmärkningsvärt hållbar förening.
Comosjön frambringade förvånansvärt många motorbåtsbyggare. Cranchi, Abbate, Molinari – och just Colombo. Kanske berodde det på de förmögna villaägarna, kanske på de korta avstånden mellan varven. Hur som helst växte det fram en egen kultur av snabba, eleganta motorbåtar runt Lario. Colombo har hört dit sedan 1950-talet och har hittat en stil som varken är en historisk Riva-kopia eller en modern daycruiser i plast.
Namnet Colombo kan för övrigt skapa förvirring vid Comosjön: flera oberoende båtvarv och båtbyggare bär eller har burit det. Här handlar det om Cantiere Colombo, som grundades 1956 av Giacomo Colombo och som med sina runabouts och daycruisers blev det internationellt mest kända motorbåtsmärket med detta namn. Det ska inte förväxlas med till exempel varvet Colombo Leopoldo, grundat redan 1943, som än i dag framför allt ägnar sig åt att bygga och restaurera klassiska träbåtar.
Från lärling till eget varv
Giacomo Colombo kom tidigt in i båtbyggandet. Som pojke lärde han känna arbetet med trä, senare arbetade han först hos Cranchi och därefter hos Guido Abbate. 1956 byggde Giacomo Colombo tillsammans med vänner en motorbåt för allmän persontransport. Snart följde de första beställningarna från semesterfirare vid Comosjön. Colombo registrerade sig hos handelskammaren i Como och grundade sitt eget varv. Till en början byggdes motor- och roddbåtar i trä. 1962 inledde Colombo dessutom ett samarbete med Riva; 1968 öppnade han en Riva-serviceverkstad i Menaggio, ur vilken Cantiere Colombo utvecklades vidare.
När plast plötsligt blev modernt
Omkring 1970 började Colombo arbeta med glasfiber. Varvet tog dock inte helt avsked av träet. Just kombinationen av båda materialen blev senare ett kännetecken. Det har en praktisk sidoeffekt: glasfiberns strukturella fördelar och lägre skötselbehov kunde förenas med den klassiska look som helt enkelt passar utmärkt vid Comosjön. Så uppstod med åren en egen Colombo-stil: klassiska runabout-influenser, men utan tvånget att få varje detalj att se ut som 1960.
Super Indios: ett namn består
Särskilt långlivad är Super Indios-familjen. Äldre Super Indios hör i dag till märkets mest karakteristiska begagnade båtar; samtidigt har Colombo kvar namnet i det aktuella programmet. Dagens 25 Super Indios tar upp den klassiska linjen, och vid sidan av den finns till och med en eldriven 25 Super Indios E. Med 32 Super Indios växer konceptet till runt tio meter och erbjuds bland annat som tender samt i olika klassiska utföranden.
Bellagio: sjön finns redan i namnet
Modernare är Bellagio-serien. Redan namnet hänvisar till orten vid Comosjön där märkets historia har sitt ursprung. Det aktuella programmet sträcker sig från 26 Bellagio via 30 till 40 Bellagio. För 26 Bellagio samarbetade Colombo med den italienska designstudion Nuvolari Lenard. Resultatet förenar klassiska detaljer – till exempel mahogny vid styrplatsen – med ett betydligt modernare formspråk och sportiga köregenskaper. Bellagio-modellerna visar därmed märkets andra sida: mindre nostalgisk Runabout, mer modern daycruiser, utan att helt kasta ursprunget överbord.
2007: Colombo blir en del av Sarnico Group
Varvets ekonomiska självständighet tog slut 2007, när Cantieri di Sarnico tog över varvet Colombo. Giacomo Colombo stannade till en början kvar i företaget för att säkerställa kontinuitet i stil och tillverkningskvalitet. Colombo integrerades därefter tillsammans med Cantieri di Sarnico och ytterligare företag i Sarnico Group. Märkena positionerades olika: Sarnico fokuserade mer på större sportyachter, Colombo på exklusiva Runabouts och daycruisers.
Inte alltid större
Intressant är vad Colombo INTE har gjort. Medan många motorbåtsvarv sköt sina modellprogram allt längre uppåt, höll sig Colombo till övervägande del kvar vid jämförelsevis kompakta båtar. Det aktuella programmet sträcker sig från cirka 25 till 40 fot och omfattar förutom Super Indios och Bellagio även modeller som 33 Sogno. Colombo säljer alltså inte så många kubikmeter boyta som möjligt, utan en markant båttyp: snabb, öppen, elegant och tänkt för dagsturer eller korta vistelser.
Köpa begagnad Colombo
På begagnatmarknaden sträcker sig urvalet från äldre klassiker till moderna Bellagio-modeller. Just vid Super Indios, Romance och andra äldre Colombo lönar det sig att titta närmare på träinslagen. Välvårdad mahogny kan utgöra en betydande del av charmen – vanskött mahogny innebär motsvarande mycket arbete.

